Slöseri med avfall

– varför återvinning är en av nationens ödesfrågor

ENLIGT STATISTIKCENTRALEN i Finland var den sammanlagda mängden samhällsavfall år 2016 2,7 miljoner ton. Ungefär 3%, dvs. 0,09 miljoner ton, fördes till avstjälpningsplatser.

Fördelningen av samhällsavfall var 500 kilo per person – de största enskilda avfallsgrupperna är livsmedelsavfall, papper, papp och kartong. Mängden elektronikavfall (60 000 ton) nästan sjättedubblats jämfört med början av årtiondet.

Återvinning är nödvändigt för att man ska kunna reagera på förändringar i tiden – på ett smart och hållbart sätt.

Lite avfall, stora utsläpp

I HUVUDSTADSREGIONEN producerade hushållen endast åtta procent av den totala mängden avfall år 2014. Enligt Helsingforsregionens miljötjänster förorsakade hushållsavfallet mer än 50 % av den totala mängden växthusgasutsläpp som avfall producerar i regionen. Hur är detta möjligt?

Orsaken till att hushållens andel av växthusgaserna är så stor är att en stor del av hushållsavfallet har varit blandavfall som hamnat på avstjälpningsplatsen. Detta innebär att sorteringsprocessen av avfall bör effektiveras. Europeiska unionen har börjat vidta åtgärder för att styra medlemsländerna till ett mer resurseffektivt Europa, där allt som går att återvinna också återvinns. Hushållens blandavfall som inte duger till återvinning förs till avfallskraftverk.

Förändring är nödvändig. Ny avfallslagstiftning trädde i kraft i maj 2012, i syfte att förebygga tillkomsten av avfall och att kraftigt öka materialeffektiviteten och återvinningen av avfall. I bakgrunden finns det faktum att avfallsmängderna inte har minskat enligt planerna, och att återvinningen inte fungerar optimalt.

Förbudet mot biologiskt nedbrytbart avfall på avstjälpningsplatser har trätt i kraft år 2016 och minst hälften av samhällsavfallet återvinnas eller behandlas biologiskt.

Fullt fart framåt

ÅTERVINNING KAN genomföras på ett välfungerande sätt. En succéhistoria är de pantbelagda returflaskorna, där returgraden för burkar under 2016 nästan var 100 %. Returplastflaskor (returprocent 92 %) och glasflaskor (returnprocent 88 %) ligger inte så långt efter de heller.

Folket har verkligen anammat återvinningen av glasflaskor: de används och fylls upp igen 33 gånger i genomsnitt. På motsvarande sätt kan det aluminium som används i burkar återvinnas nästan in i det oändliga: de returnerade aluminiumburkarna smälts ned och materialet återanvänds för att göra nya dryckesburkar. Återvinning av denna typ kräver endast fem procent av den energimängd som förbrukades i den ursprungliga tillverkningsprocessen.

Pappersnation

FINLÄNDARNA – som läser mest tidningar i världen – har också lärt sig att återvinna sina tidningar och annat papper. I Finland samlas ca 77 % av allt använt papper in, vilket årligen gör totalt 500 000 ton, vilket i sin tur täcker 5 % av pappersindustrins behov.

Pappersfibrer kan återvinnas 3–5 gånger, vilket innebär att skogen kan bevaras för fortsatt syreproduktion och bekämpning av klimatförändringen.

Återvinn skräpet!

Det ser alltså bra ut gällande flaskor och papper, nu är det bara att lära sig ta hand om resten också. Det här jobbet kräver en ny attityd och lite ansträngning.

Vinsten i slutändan är betydande: hushållen och den omgivande staden får förbli rena och trygga, miljön belastas mindre och världen blir en lite bättre plats att leva i.